Just nu är det inte roligt att vara jag, har verkligen inte turen på min sida. På bara några dagar har jag fått insikten om att världen har någonting emot mig :p
Oturen började på riktigt i lördags när jag och Niklas skulle åka till Stockholm och fira Niklas mamma. Strax innan Läggesta började oljelampan i bilen att blinka för att sen lysa helt samtidigt som bilen gav ifrån sig ett skrapande och skrikande ljud. I och med att vi var på motorvägen var vi tvungna att
köra typ 700 m för att komma av, men bilen skrek så mycket att vi kom bara halvvägs in på avfarten innan vi fick stanna helt. Där blev vi stående i drygt en timme innan Niklas pappa kom med mer olja. Tyvärr så fungerade inte bilen då heller så vi fick ringa bärgaren. I totalt 2 timmar stod vi där, i minusgrader. Självklart så hade jag kort kjol och strumpbyxor på mig den kvällen så det var riktigt kallt!
Resten av kvällen var lyckad och vi fick låna Niklas föräldras bil för att komma hem. Detta medförde att jag fick ta den bilen till Sthlm idag. Vi gick ut till bilen i god tid, men imorse var det -10 grader ute och bilen är inte helt tät vilket medförde att det var is på insidan av vindrutan som satt stenhårt. I 20 min skrapade vi is tills jag äntligen kom iväg. Då hade jag skapligt bråttom.
Men min otur för denna dag var långt ifrån slut. För när jag äntligen kom fram till Sthlm, i hyfsat god tid, skulle jag och Niklas lille-bror Jonas (som btw fyller 18 år idag så grattis till honom) åka buss till T-banan. Självklart så var bussen försenad så vi missade tåget och fick vänta i 15 min på nästa. Då var jag redan försenad och som att det inte räcker med det så var det strul med t-banan så tåget jag satt på gick inte hela vägen till Universitetet utan stannade vid KTH, en station innan den jag går av på. Så jag fick gå av där och vänta i typ 7 min på nästa tåg. Detta slutade med att jag kom fram till skolan, där vi hade muntlig redovisning, 30 min försent.
Nu kan man ju tycka att oturen borde vara slut för idag men icke. För en stund sen fick jag ett telefonsamtal från min mamma. Då visar det sig att bilen, som blivit undersökt hos Fordhandlaren i Strängnäs där den stått sen i lördags, var rejält skadad. Hela motorn har skurit sig och det skulle kosta 20 000-25 000 att laga vilket det knappt är värt. Så mamma la ut bilen på blocket och fick den såld istället. Men detta innebär att vi har fått tillbaka den lilla bilen igen, och vi som var så nöjda med kombin vi bytt till oss.
Min sista funderare ikväll var att jag, Niklas och Neo var och tittade på en lägenhet i övre Nyfors nu på kvällen. Den var fin men kruxet var att den ligger på andra våningen utan hiss. Inte för att vi är slöa och inte orkar gå i trappor men det är jobbigt att dra Neos vagn upp för alla trappor plus att då kan inte min pappa komma och hälsa på med tanke på att han är rullstolsbunden. Det har tydligen varit många som varit intresserade av lägenheten vilket innebär att vi måste bestämma oss ikväll och vill vi ha den måste vi ringa direkt när Graflunds öppnar imorgon bitti. Men med min tur lär den ju ändå inte finnas kvar, oavsett vad vi bestämmer oss för..
Det enda positiva som har hänt idag är väl egenligen att den muntliga redovisningen är klar och godkänd och att jag bara har en muntlig framställning till imorgon, sen är denna kursen klar och allt är inlämnat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar