Usch, känner mig allmänt låg just nu. Kan inte riktigt säga varför men har ingen motivation till att göra nåt vettigt alls för tillfället. Är medveten att jag måste plugga järnet, vilket jag faktiskt har börjat med, som kan dra ner humöret men för övrigt ser mitt liv bra ut, så varför är jag då så deppig..!? Jag har en underbar sambo, världens finaste lilla son, vänner som jag bryr mig om, så varför ska jag klaga? Känner mig som en bortskämd unge som har allting men som ändå inte är nöjd..
En anledning till att jag är deppig kan bero på att jag är så trött och illamående nu för tiden. Även om illamåendet börjar ge sig så orkar jag inte ta mig utanför lägenheten så mycket som jag brukar. Saknar att umgås med folk, känns som att jag hamnat utanför på nåt sätt. Nu har i alla fall fotbollen kommit igång igen och det känns underbart, behöver verkligen en anledning till att gå utanför ytterdörren :) Saknar även min bästaste Malin! Vi har inte kunnat umgås så mycket som vi brukar den senaste tiden, mest för att jag inte har orkat ta initiativet till det :( Kanske därför jag är så låg, skrattar inte lika mycket utan min bästa vän <3 Hoppas på att allt snart kan bli som vanligt, och att om jag inte får arslet ur vagnen och hör av mig för att hitta på nåt så kanske hon orkar med mig och gör det ;)
Blev ett mycket grått inlägg idag, tänker verkligen försöka att ändra på det till nästa gång. Längtar tills efter nästa Sthlm-vecka, då hoppas jag att jag kommer att ha mer ork, tid och energi att "ta tag i mitt liv".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar