Känns som att jag bara klagar nu för tiden..

..men graviditeten är riktigt jobbig. De senaste nätterna har jag vaknat av att jag har jätteont av foglossningen, så ont att jag inte kan somna om. Antagligen är det för att kroppen inte klarar av att jag enbart sover på sidan. Problemet är att det är det enda sättet jag kan sova på. Jag somnar på ena sidan, sen byter jag sida varje gång jag går upp på toaletten vilket kan bli 3-5 gånger per natt typ :p

En annan sak som är jobbig är självklart att kroppen blir stor och tung. Har hittills gått upp ca 13 kg vilket inte är så farligt men magen är tung att bära och min rörlighet har begränsats. Dessutom känner jag verkligen hur kroppen samlar vatten, mest i armar och ben.

Mina sömnproblem och tyngre kropp medför tyvärr att jag inte orkar med Neo så som jag vill. Jag orkar inte busa med honom, vara ute och leka plus att tålamodet inte är vad det brukar. Känns hemskt att graviditeten ska behöva gå ut över honom men får gottgöra honom när bebisen är ute. Dessutom ska han till sin pappa imorgon så hoppas på att han får lite mer uppmärksamhet där, nu när jag inte orkar.

Nu ska jag försöka klaga lite mindre och istället hylla en person, nämligen Niklas. Jag hade aldrig klarat denna graviditet om jag inte hade haft honom! Han har funnit vid min sida hela vägen och försökt göra min vardag lättare på alla sätt och vis. Framför allt så har han gett Neo den extra uppmärksamhet som jag inte kunnat ge honom vilket jag värderar enormt högt. Jag vet att Niklas kommer bli en toppenpappa, den bästa mitt barn kan önska sig, och jag älskar honom tillsammans med Neo över allt annat! <3